Miniguide till Rom
Mini guide till några av Roms alla pärlor.
Karta finns i slutet
Varken udda eller unikt utan en traditionell guide till vad man kan och bör se i Rom under sina första besök. Sen finns det oändligt mycket mer man kan fortsätta med. Detta lär bli ett återkommande tema i bloggen för här möts på det mest uppenbara sätt antiken och renässansen.
Fontana di Trevi
Ritades som så mycket annat i renässansens/barockens Rom av Giovanni Lorenzo Bernini 1640 men den blev inte klar förrän 1736. Bernini kommer att följa er under eran upptäcksfärd i Rom. Fontänens namn anspelar helt enkelt på att det var tre gator som möttes där. Vattnet kommer från en 2000 år gammal akvedukt. Iden var att anspela på att vatten kommer överallt ifrån från himmel och jord. Legenden säger att kastar man ett mynt i fontänen så är man garanterad att få återse Rom. En gång när jag körde bil i Rom och letade parkering sa min dotter plötsligt, -Titta, titta! se där är Fontana di Trevi .Kan ni tänka er hur kul det var att passera där i bil bland allt folket och kanske var det lite väl optimistiskt att få en så central parkering. Kan ju lika gärna berätta hur det gick sen. Vi hittade en fin parkering vid en bro, registrerade lite flyktigt hur det såg ut bro fin med skulpturer på. Sen drog vi rakt in i stan hittade sängplats på favorit albergot och skulle hämta våra väskor. Men var var bilen, bron fanns lite överallt, bilen var en hyrbil och tillslut visste vi knappt vilken färg det var på den och när vi ett par timmar senare hittade den så hade vi lärt något nytt. Notera alltid var ni ställer bilen med gatunamn och helst på en karta.
Pantheon & Piazza Rotunda
Pantheon byggdes som ett tempel för alla gudar 27-25 f.Kr. men fick återuppbyggas redan 120-25 e.Kr. då på initiativ av Kejsar Hadrianus. Ingången bärs upp av 16 kolonner som väger ca; 60 ton stycket av grå och rosa granit. Invändigt är det 43,3 meter högt, hade man en jätteboll som var i den höjden skulle den matcha kupolen perfekt. Hålet i taket, det enda ljusinsläppet är 9 meter i diameter. Kupolen är fortfarande världens största utförd i murverk och många är det som lärt av detta byggnadsverk t.ex. Brunelleschi han som var "först" med perspektivet. Han tillbringade långa tider här med att mäta och räkna innan han byggde kupolen i Florens på 1400-talet (ja just han samme man som fick mig att bli historiker). Den store målaren Rafael (vars rum man bör besöka i vatikanen, vars mest berömda tavla finns en utförlig beskrivning om sist i detta dokument) har sitt sista vilorum i denna kyrka. Det är alltså inget tempel längre utan en "kyrka".
Piazza Rotunda som är det lilla torget vid entrén till Pantheon med sin fontän och många restauranger (se så fint de smugit in en Mc Donalds) är ett trevligt ställe för en drickapaus eller en bit mat. Står ni med ryggen mot Pantheons öppning ligger mitt favorit albergo på hörnet till höger med utsikt över torget.
Några steg extra är det värt att gå bakom Pantheon. På Piazza della Minerva står en så charmig staty av vem om inte G.L.Bernini en elefant med en av de sex egyptiska obelisker som finns i Rom. Den har stått här sedan 1667 och har ni nu ändå gått hit så titta in i den på utsidan så oansenliga kyrkan Santa Maria sopra Minerva för insidan är värd de få steg som behövs.
Spanska trappan
Den byggdes 1723 och har 138 steg 3 trapplopp och tre nivåer till ära av treenigheten. Blomsterarrangemangen på trappan brukar vara översvallande.
Vid foten av trappan finns en fontän som ritades av Inte den Bernini vi mött innan men väl hans far Pietro Bernini. Den byggdes 1627-29 och är en symbol för när Tibern svämmade över 1598. Den heter Fontana della Barcaccia som ungefärligen översatt blir Värdelös båt.
Apropå alla fontäner i Rom så finns det vid väldigt många dricksvatten fontäner ur vilka det är helt OK att dricka och fylla sin vattenflaska.
Piazza Navona
Stod klart att användas år 86 till stridsvagnracing. Där förloraren vanligen förlorade även livet inte bara striden. Tre magnifika fontäner pryder torget. Den mittersta å mest exklusiva naturligtvis ett verk av G.L.Bernini från 1651.Fontana di Quattro fiumi, fyrflodsfontänen. Den representerar de världsdelar man då kände till Europa, Asien, Afrika och Amerika floderna är Danube, Rio de la Plata, Ganges och Nilen. Torget kantas av uteserveringar inte Roms billigaste men kanske den mysigaste platsen att bara sitta ned och njuta av folkvimlet, försäljarna och porträttmålarna. Vann jag många miljoner skulle jag köpa en takterassvåning vid detta torg! Har också upplevt det i jultid, då hela torget var förvandlat till en julmarknad. Inte en Romvistelse utan ett besök på Navona, men det är att föredra utan julmarknad. Här gjorde jag en oförglömlig vurpa en gång på 90-talet då vi var ute och tågluffa med våra barn i yngre tonåren, började antagligen redan då bli lite gammal och stapplig. Trottoarkantens höjd var för stor och ryggsäckens vikt för tung så ett tu låg jag där som en kullvält sköldpadda och sprattlade, inte bästa stället att vurpa om man vill göra det i smyg. Apropå sköldpadda så finns det en fontän i Rom som heter sköldpaddsfontänen (It. Fontana delle Tartarughe) den är värd att kikas på om man passerar. Finns på Piazza Mattei strax norr om roms forna getton. Kanhända hade Bernini sin hand med här också. Från början fanns där inga sköldpaddor och troligen är de ett senare tillägg av just Bernini. Fontänen finns nu inte med på min karta för den tillkom efter den egentliga "pressläggningen".
Piazza Venezi
Har fått namnet av palatset som började byggas år 1455 namnet härrör från en period då det var Venedigs ambassad det har också residerat Mussolino och påven Pius IV. I folkmun kallas detta ståtliga om än ganska osmakliga palats för Bröllpstårtan eller Skrivmaskinen det inrymmer ett museum jag aldrig besökt. Fast efter ännu en Rom-tur har jag nu besökt museét, men blev egentligen mest frälst i hissen upp till taket och den storslagna vy över Rom som uppenbarade sig därifrån och de tama måsarna som likt fotomodeller stilade för turisterna. Rom är så fullt av under som man bara promenerar förbi att man sällan hinner in på museerna. Detta palats påvisar i varje fall vad man kan hitta på om man har obegränsad tillgång på vit marmor.Transporterna måste ha gått i skytteltrafik från området vid Carerra och de stora marmorbrotten, under en annan resa upplevde jag ett spännande ögonblick i en tunnel när vi varit och tittat på brotten högt uppe i bergen. Man kunde knappt ta sig fram med lilla bilen och där fraktade de stora block på långtradare. Det blev en läxa om målningens chiaroscuro, ljus och mörker, det finns inget ljus utan mörker och i tunnelns totala svarta fanns absolut inget ljus och det är då man upptäcker sina brister som chaufför i en hyrbil, var satan är ljusknappen!
Står man framför palatset och vänder sig lite bakåt åt vänster ser man Trajanus kolonnen, ett segermonument som invigdes 113 e.Kr. ett mästerverk av bildreliefer, hade man kunnat rulla ut den så hade den mätt 200 meter. När det begav sig var den garanterat målad i bjärt kulörer och de enskilda motiven lättare att urskilja. Det finns en liknande kolonnimitation som är gjord 180 e.Kr. som skildrar kejsare Aurelius strider mot folken norr om Donau. Skildringen av Aurelius strider är inte unika enbart för det otroliga hantverket utan också för sin omtanke om de förlorande i striderna och sin empati. Denna står på piazza Colonna.
Mellan palatset och Trajanuskolonnen finns en gågata som sträcker sig bort till Colluseum och passerar antika utgrävningar, en trevlig promenad där man kommer bort från trafiken.
Forum Romanum
Halvvägs till Colluseum har ni ingången till Forum Romanum. Man kan gå in och bara promenera igenom för att insupa atmosfären och försöka föreställa sig hur det såg ut. Vill man göra ett mer ingående studium och inte läser Italienska får man se till att ha en bra guidebok tillhands. Här är fullt av ruiner och byggnadsdetaljer kvar efter tempel och ärebyggnader samt kompletta triumfbågar. Den viktigaste delen av processionsvägen man tog för att fira sina segrar ligger här och man går på samma gata som de stora kejsarna kört sina hästar på och tagit emot folkets hyllningar vid.
Inom detta område bodde också de omtalade Vestalerna, de kvinnliga ”prästinnorna” vars främsta uppgift var att ständigt hålla liv i den heliga elden. Man kan sen ta utgången som gör att man hamnar precis vid Colluseum.
Om man går till höger om bröllopstårtan istället kommer man strax bakom den till en trapp, bestig den och du har gått i Michelangelos skapelse för att komma upp på Kapitolium. Beskåda där kopian av Marcus Aurelius till häst, gå till vänster om huset du har framför näsan Palazzo Senatoria och där kan du hitta, visserlige en kopia, men varginna som matar Roms mytologiska grundare Romulus och Remus. Bara några steg längre fram har du en bedårande utsikt över Forum Romanum! Sen finns på kullen museer med äkta varginnor mm. Om man har mycket tid att tillgå eller om regnet vräker ned. Man går ned på andra sidan kullen och hamnar då på samma lugna gågata som det andra alternativet, bara en liten omväg värd sin belöning.
Colosseum
Påbörjades 72 e.Kr. av Vespanius och avslutades av hans son Kejsar Titus år 80. Invigningsfesten varade i 100 dagar och man beräknar att ca; 9000 djur varav 4 elefanter och 2000 gladiatorer fick sätta livet till för att roa de blodtörstiga Romarna. Festen avslutades slutligen med att arenan fylldes med vatten så hästar oxar och andra djur fick simma omkring samtidigt som gladiatorer i båtar utkämpade ett sjöslag. Det är 524 meter i omkrets 48 meter högt och rymde 55000 åskådare. Jag tycker inte att kötiden är värd utbytet av att gå in, man får tillräcklig känsla för dess storhet genom att bara vistas en stund utanför. Vill ni inte betala för dyra kort så passa er för gladiatorerna som går utanför och erbjuder sig att fotograferas med er. En imponerande byggnad som dessvärre är ganska plundrad, mycket av armeringen togs till vapen vilket medförde att mycket av fasaden rasade vid en jordbävning. Marmorn har använts till andra byggen såsom Peterskyrkan och Fontana di Trevi. Strax bredvid ligger Konstantins triumfbåge
Campo de Fiori
Ta en tidig morgon eller förmiddag och besök torget för blommor, frukt, grönsaker m.m. sitt ned och ät frukost eller ta en kaffe och studera de handlande. Vackert, livligt, mysigt känns genuint. Det har varit marknadsplats i flera hundra år. Dess historia är kanske inte så upplyftande, det var tidigt det torg på vilket man utförde avrättningar. Här kan man passa på att köpa med sig parmesanost hem, man kan få den vaccumpackad och den håller sig otroligt länge hemma i kylen. På kvällarna tar restaurangerna över. Statyn mitt på torget föreställer Giordano Bruno, han brändes på bål på torget för kätteri den 17 februari 1600. Redan 1576 blev han av inkvisitionen jagad ut ur Italien på grund av sitt intresse för magi men troligen avrättades han för sina gnostiska tankegångar. För många har han dock blivit en martyr symbol för vetenskapligt sökande och rätten till yttrandefrihet. Statyn är gjord av Ettore Ferrari och den kom dit 1889 på initiativ av roms studentkår.
Vatikan museet
OBS Entrén är INTE vid Peterskyrkan. Besöket till vatikanmuseet kan planeras hemifrån och man kan köpa biljetter från vatikanens hemsida. Det är ibland otroligt lång kö och då är det inte dumt med förköpta biljetter.
Det är så stort, man klarar helt enkelt inte att se allt men absoluta måsten är Sixtinska kapellet (det är härifrån de sänder röksignaler under påvevalen) med Michelangelos takmålning och väggen med den yttersta domen. Försök att knö er ner på en sittplats och tänk bort alla människor
Yttersta domen
och bara ta in all denna skönhet, känn med Michelangelo när han under flera år låg på en ställning uppe under taket, han blev sig aldrig lik i kroppen efter detta mastodontarbete. Han som inte ens såg sig som målare utan främst skulptör, sen var påven dessutom kinkig med betalningen. Men han återvände ändå och målade den yttersta domen i vilken man kan hitta de mest fasansfulla detaljer väl värd att studera en stund. Tar du kort lär vakterna blänga på dig och pratar du högt så väser de åt dig, de brukar inte lyckas få det tyst utan sorlet är massivt. Man kommer hit i slutändan om man bara följer spåret någonstans på vägen dit finner ni Rafael rummen (Stanza della Segnatura) är det viktigaste. Tavlan Skolan i Athen är en av de mest berömda i världen och dess innehåll så rikt.Skolan i Athen har fått en egen plats i slutet av denna guide, så att den mindre intresserade ska slippa undan lite enklare :).
På vägen mot dessa två storslagna mästerverk passerar man otroliga rum, glöm inte att titta
i taken, fundera på vad som är målat (vad som lurar ögat) och vad som är stuckatur. Väggarnas gobelängerna är några av världens mest förnäma, ja allt vad ni passerar har sitt intresse och mycket får ni se för vägen är lång! Ser ni en skylt om djurrummet tycker jag det är värt en omväg för de många skulpturernas skull.
Peterskyrkan & Peters platsen
OBS klä er med långbyxor och inte linne denna dag! Smart är att alltid ha en liten tröja med sig och att nederdelen räcker till knäna, ifall man vill titta in i en kyrka man passerar. Alltså du kan stå där och köa men du kommer obönhörligen inte in utan att följa klädkoden.
Kyrkan uppförande påbörjades i 1506 men den blev först invigd år 1626. Kyrkan blev uppförd genom många händer då det i första hand var arkitekten Bramante som fick till uppgift att bygga kyrkan men han dog i 1514. Därefter övertog den berömde konstnären och arkitekten Raphael uppgiften men han dog i 1520 och det uppstod en paus i byggeriet. Därefter påbörjade arkitekten Sangallo, som var en av Raphaels medarbetare, arbetet på nytt. Han dog dock i 1546 och efter stor övertalning från Påven, övertog den berömde konstnären Michelangelo arbetet.
Han fick fria händer och efter att ha ägnat de sista 17 åren av sitt liv åt projektet, blev det övertaget av Giacomino delle Porta, som gjorde kyrkan helt färdig. Det är naturligtvis Bernini som har satt det största prägel på kyrkans inre. Den är överdådigt dekorerad med inte mindre än 44 altare, 395 skulpturer, 778 pelare och 135 mosaiker. Till vänster om ingången finns dopkapellet med den imponerande stora dopfunten, som speciellt om söndagen är välbesökt. I den högra delen av skeppet finner vi Michelangelos Pietá.
Detta är den vackraste skulptur jag vet å jag förstår att Michelangelo framför allt ansåg sig som skulptör nuförtiden är den bakom glas vilket förstör lite av känslan men kanske bevarar skulpturen. Michelangelo var bara 23 år då han skapade denna marmorskulptur av Jungfru Maria som håller Jesu kropp i sin famn. Det finns fler än 100 gravar i kyrkan, varav 91 är påvegravar. Byggnaden är 136 meter hög, inklusive kupolen. Kupolen är det sista stora verket av Michelangelo innan hans död. Kupolen har en diameter på ca 43 meter och svalgången runt i kupolen vilar på 4 pelare. 
Petersplatsen (Piazza di San Pietro) är en enorm plats framför Peterskyrkan i Rom. Den ritades av ja vem tror ni Giovanni Lorenzo Bernini samt invigdes år1666. Petersplatsen består av en trapetsformad förgård alldeles framför Peterskyrkans fasad samt en elipsformad piazza. De halvcirkelformade fyrdubbla kolonnadarmarna kröns av ej mindre än 140 helgonstatyer. Petersplatsen har kapacitet att ta emot 300 000 personer! Det finns på platsen en platta i marken mitt på ungefär om ni hittar den ställ er på den och titta på alla pelarna de minskar ned till en fjärdedel, symmetrin är perfekt. Tänk att de kunde beräkna detta redan då!
I övrigt kan man lika gärna gå in i alla kyrkor man passerar så länge man tröster för de är alla små mirakel.
Vad man stoppar i sig Grappa (usch) Limoncelli går an men rödvinet är bra t.o.m husets. Men maten är fantastisk vad man än väljer sen är det glassen Italiensk chokladglass finns inget godare och efterrätten Tiramisu går inte av för hackor
Trevlig tur och hoppas ni blir lika frälsta i stan som jag är. Glöm inte att kasta en peng i Fontana di trevi så att ni säkrar er återkomst.
Tills vi ses igen!
Detaljstudie av Rafaels målningSkolan i Athen
År 1508 blev Rafael, en ung och mycket omtalad konstnär från Urbino presenterad för den dåvarande påven Julius II efter rekommendationer från påvens arkitekt Donato Bramante, även han från Urbino. Påven blev så imponerad av Rafael att han gav honom i uppdrag att måla flera rum i Vatikanpalatset, däribland "Stanza della Segnatura" som skulle bli påvens personliga bibliotek.
Skolan i Aten ( Scuola di Atene) är en fresk (målning direkt på väggen) i rummet "Stanza della Segnatura" i Stanze di Raffaello, Apostoliska palatset. Fresken är en av de mest kända målningarna av renässansmålaren Rafael, som även målat de tre andra freskerna i samma rum. Rafael utförde fresken mellan åren 1509 och 1511 och på den syns bland annat många kända grekiska filosofer som i vissa fall fått dubbla personligheter och också avspeglar personer från tiden för målningen.
Namnen inom parentes är de som Rafael tros ha porträtterat i samma karaktär 1: Zeno 2: Epicurus 3: Okänd (Federico II Gonzaga) 4:Empedokles eller Anaximandros 5: Averroes 6: Pythagoras 7: Alkibiades eller Alexander den Store 8: Xenop 9: Hypatia (Rafaels älskarinna Margherita.) 10: Aeschines eller Xenofon 11: Parmenides 12: Sokrates 13: Herakleitos (Michelangelo) 14: Platon (Leonardo da Vinci) 15: Aristoteles 16: Diogenes 17: Plotinos 18: Euklides (Bramante han som byggde Peters kyrkan) 19: Zarathustra ( Pietro Bembo humanist från Florens) 20: Ptolemaios 21: Protogenes ( Perugino konstnär) R; den unge mannen i svart basker är Rafael själv i egen hög person.
Rafael sägs ha smugit sig in i Sixtinska kapellet trots att det var förbjudet och tittat på Michelangelos målningar som hade ett nytt sätt att visa människokroppar, därför ser porträttet nr; 13 av Michelangelo lite udda ut i bilden eftersom han har härmat hans sätt att måla.
Början av 1500-talet var en fantastiskt produktiv tid i Rom och många var de kändisar som lever kvar som kända än idag som då var verksamma där. Under en period var samtidigt Bramante i Peterskyrkan eller vid för de hade bara kommit till grunden, Michelangelo låg och målade i taket på Sixtinska och Rafael befann sig i påvens privata rum och målade Skolan i Athen.
Detalj Michelangelo, studera skillnaden i kroppsspråket mellan Michelangelofiguren och övriga människor i bilden.
Filosofen från antiken Diogenes som förespråkade det behovslösa levernet och som sägs ha bott i en tunna.
Rafael har här målat in sig själv bland antikens alla berömda filosofer och tänkare som var så glorifierade under renässansen. Men han blygdes inte att där placera sig själv och några av hans samtida vänner. Renässansen var ju perioden då man skulle synliggöra sig själv (lite som nu syns man inte så finns man inte) och identitet och personlighet var saker man arbetade på att tydliggöra. Självförhärliganden och glorifieranden var unte renässansens män främmande för.
Euklides grekisk antik matematiker med passare i hand, se på den ryggkrökningen! i porträttet dubbleras han med Bramante, han som påbörjade bygget av peterskyrkan.
Sen om man kan slita sig från detaljerna kan man också ta och beundra hur Rafael fått till perspektivet genom djupverkan och förhållandet mellan ljus och mörker genom skuggningar, chiaroscuro.
Nu har vi varit på den plats där mötet mellan antiken och renässansen är som tydligast och till Rom lär denna blogg återvända otaliga gånger. Men nu är fältet öppnat genom denna övergripande guide till några av de mest uppenbara sakerna i den eviga staden!
Sen alla de vanliga sakerna som hur man tar sig fram, var man sover bäst, äter godast osv. det anser jag vara någon annan avdelning. Jag vet att man tar sig runt genom att sätta på sina goaste skor och trava iväg, sover gör man bäst mitt i smeten annars får man trava så långt innan man når målet och äta, ja jag brukar titta efter något som ser ut att vara välbesökt och då gärna med italienare.
Försöker få in en karta, annars finns det på Google bilder Rom-sevärdheter. Min bör ha de saker jag tagit upp utmärkta med röd text.De andra siffrorna behöver ni inte bry er om Trevlig tur!
