12.04.2013 18:23

 

Bronsåldern på Kreta

Det antika Greklands minoer och mykener som tog över.

Namnet kommer från Kung Minos som enligt den grekiska mytologin lär ha bott på Kreta, så nu angriper vi en ny kultur som hade sin bestämmelseort på vad som nu är en populär Grekisk ö och turistmagnet.

Den minoiska bronsåldern i Grekland ca; 3 000 – 1 100 f.Kr.  Grupperas i undergrupper om fyra olika palatiala perioder.

Framöver är alla årtal f.Kr. om inte annat anges.

Den förpalatiala perioden 3400-2100 sammanfaller med de tidiga civilisationerna i Egypten och Mesopotamien. På Kreta var befolkningsökningen massiv. Bosättningarna på ön bestod av mindre byar där mellan fem och åtta familjer levde tätt ihop. Keramiken utvecklades och metaller började bearbetas. De minoiska gravarnas innehåll tyder på att det fanns en elit i deras samhälle. Under denna period inleddes även en frekvent handel med den egeiska övärlden och Främre Orienten. Mot slutet av denna period skedde en stark nedgång i befolkningen och många bosättningar övergavs.

Fägelformad kanna från arkeologiska museet i Chania från någonstans 3000-2300

Uploaded from https://flickr.com/photo/37174512@N03/4196083011

Den minoiska kulturen hade sin absoluta höjdpunkt mellan 2000-1450 och påbörjas under den äldre palatiala perioden ca 2000-1700 det gavs först tid till återhämtning innan ett verkligt kulturellt uppsving skedde. Det var under denna period som den minoiska civilisationen utvecklades till organiserade stater och en minoisk skrift kom i bruk Linear A. Det är en hieroglyfskrift som började användas omkring 2000 i den minoiska kulturen. Den har inte kunnat tydas helt och man vet inte med säkerhet vilket språk den är skriven på. Linear A användes som skriftspråk, främst till förteckningar inom palatsadministrationen. Keramiken som drejades och brändes var målad med mestadels naturalistiska motiv från land och hav. Palatsen som de mödosamt byggde under denna äldre palatiala perioden blev förstörda av naturkrafter ca 1700. 

En annan riktig turistmagnet hör hemma i denna historia.

Santorini var på 1600-talet en stor vulkanö med en blomstrande kultur besläktad med den samtidiga minoiska på Kreta. Ett vulkanutbrott inträffade efter vilket en stor tsunami bildades och svepte ut över det omgärdande havet. Detta utbrott kan ha varit det som påverkade den minoiska kulturen på Kreta och som var orsaken till att den äldre palatiala perioden tog slut i en svallande våg och ett stort askmoln. Santorini var en bebodd ö vid tiden för utbrottet, men man har inte funnit ett enda skelett så de blev nog varnade i tid av ett mullrande rykande berg. Författare och forskare har spekulerat i om Santorini skulle kunna vara den mytomspunna platsen för den sjunkna ön Atlantis, som den grekiske filosofen Platon skriver om cirka 360. Stora delar av beskrivningen om Atlantis passar bra in i den minoiska kulturen och det ödeläggande vulkanutbrottet på Santorini.

En fresk av våren från Akrotini.

Utgrävningarna av en teater, ett tempel, två gymnasier och en rad privathus, hade redan grävts fram när man 1967 e.Kr. påbörjade nya utgrävningar särskilt i staden Akrotiri, grävningen skedde under ledning av professor Spyridon Marinatos. Man har hittat fynd av stort intresse som avslöjar att det fanns en regelbunden stadsplan med gator och torg, och hus med två våningar eller fler. Men det är de fantastiska byggnadsdetaljerna som vattenledningsnät och vattentoaletter som utmärker sig. Vattenledningarna är dubbla och det spekuleras i om det ena systemet var för varmt/kallt vatten. Man skulle då ha dragit nytta av värmen från vulkanen. Mängder av vackert målad keramik, men show-stopper bland fynden är de praktfulla freskerna (målningar utförda direkt på väggen) som framträder mycket välbevarade och med sin livlighet i behåll. Motiven är här mer varierade än de på Kreta, och visar förutom scener från vardagslivet och naturmotiv även framställningar av städer och av krigsfartyg med manskap.

Fresk föreställande en fiskare från det minoiska Akrotiri

https://www.santorini.com/museums/prehistoric_museum.htm

Spana in väggfresken med den blå apan på museets sida ovan.

Efter denna Santorini utflykt återgår vi till Kreta.

Men under den yngre palatiala perioden 1700-1400 byggdes palatsen upp igen på de ursprungliga platserna och många fler tillkommer på andra platser. De hade en administrativ funktion och var handelscenter för de omkringboende. De byggdes upp kring en rektangulär öppen innergård. Byggnaderna var flera våningar höga (Knossos som var viktigast hade inte mindre än 5 vån). Med trappor och sinnrika ljusinsläpp. Alltså fem våningar, trappor, ljusinsläpp, vatten, avlopp och det är drygt 3500 år sedan. De hade utrymmen för sociala åtaganden, administrativa, hantverksmässiga och enorma lagerutrymmen, som nog var centraliserade lager åt hela den kringliggande befolkningens produktion.

Tidiga akrobatiska tjurfäktare i Knossos palatset

De minoiska palatsområderna hade ytterst få yttre begränsningar utan de kunde obegränsat växa när behovet uppkom och de var lättillgängliga för folket.  Minoernas bostadshus var oftast av sten, putsade och med målade väggar. De allra flesta av minoerna var jordbrukare och varorna de producerade var desamma som idag, säd, vin och oliver. Arbetare som hade specialiserat sig inom olika hantverk förekom och samhället hade dessutom politiska ledare. Dagens form av klassamhälle började redan nu att se dagens ljus. Möjligen fanns det också specifika religiösa ledare, eller prästerskap, vars riter utfördes utanför palatsområdena oftast på öppna platser i naturen eller inne i grottor. De bedrev handel med andra folkslag främst kom de från östra medelhavsområdet. Men man har funnit minoiska förvaringskärl på många spridda platser runt medelhavet, vilket tyder på en livlig handel. Mot slutet av 1400-talet hände det igen, en ny förstörelse av palatsen på Kreta. Denna gång var nog orsaken bränder. Detta antar man vara spår efter en invasion av mykenska greker. Palatset i Knossos klarade sig länge, till mitten av 1300-talet.

Under den efterpalatiala period 1400-1100 sammansmälte den minoiska och den mykenska kulturen. Kreta behärskades av mykenska greker som styrde från palatset i Knossos, och möjligen även det i Chania, de andra minoiska palatsen förblir övergivna.

Den mykenska kulturens storhetstid var mellan 1600-1200 Mykene verkar ha varit den dominerande platsen och den ort varav perioden fått sitt namn. Den mykenska kulturen utvecklades simultant på fastlandet, åtminstone delvis samtidigt som den minoiska som just blivit presenterad.

Troligen var det en serie av naturkatastrofer som ledde till att minoerna blev invaderade av fastlandsgreker, de så kallade mykenerna. De adopterade mycket av den minoiska kulturen men förändrade den efterhand, men skriftspråket förstördes direkt och Linear B infördes.

Linear B exempel 

Denna skrift användes till att skriva mykenska som är den äldsta bevisade formen av grekiska.. Keramiken kunde ha krigiska motiv men de rent geometriska mönstren blev vanligare och man drejade olika delar som man sen monterades ihop. De traderade också deras handelsnät men var mer riktade mot centrala och sydöstra Europa med stationer så långt bort som i Italien. Namnen på de gudar och gudinnor som är så frekventa under den senare klassiska perioden börjar förekomma och prästerna kunde vara både manliga och kvinnliga. De mykenska borgarna på fastlandet byggdes på platser som var lätta att försvara, på kullar eller klippor överblickandes öppna ytor. Befästningsmurarna kunde vara upp till 8 meter tjocka. Denna form av befästa borgar var vanliga på fastlandet, de fanns bl.a. i Mykene, Argos och Aten. I borgens centrum hade de ett stort rum kallat "megaron" det var ett rektangulärt rum med en tron på ena långsidan och i rummets centrum fanns en stor eldstad omgiven av fyra pelare, denna typ av rum kan ses redan från neolitisk tid och kanske är det upphovet till senare tiders doriska tempel. Till detta rum fanns bara en ingång och det var i allmänhet mycket rikt dekorerat. Men i övrigt var det omgivet av korridorer och rum för administration, hantverk och förvaring.

Rekonstruktionsteckning av megaron rummet i palatset vid Pylos, 1300-1200

Lite mer om Mykenska palats

https://www.ou.edu/finearts/art/ahi4913/aegeanhtml/mycarch7.html

Gemensamt för de två kulturernas center var deras funktion som administrativt-, handels- och förvaringscentrum åt den intilliggande befolkningen. De verkar ha styrts av något vi idag skulle ha kallat "kung" och befolkningen bestod av flera samhällsklasser. Den stora skillnaden i de två byggstilarna var att det minoiska palatset var en öppen miljö med frihet att växa medan den mykenska borgen var en sluten plats fullständigt omgärdad av sina murar. Kanske var det Minoiska folket fredligare, brukade sin jord fiskade och bedrev handel, gentemot det mykenska folket med sina tungt befästa borgar och målade motiv av krigsföring. Var de krigiska eller var det en uppvisning för att ”mota Olle i grind” och utåt framstå som starkt rustade eller hade de reella faror som hotade utanför murarna. Kan de minoiskas murar ha varit havet som omgärdade dem och gjorde dem förberedda på ”besök”. Vi ska nog inte ta det för givet att tolkningen om mykenerna som krigiska och minoerna som fredliga är sann, vi har lite bevis som stöder dessa påståenden. Man kan snarare säga att det är en tolkning utifrån nutida känslor inför murar och naturmotiv.

Någon gång mellan 1250-1200 förstörs alla palats i södra Grekland och hela östra medelhavsområdet drabbas av en övergripande nedgång vilket blir slutet för den efterpalatiala perioden och bronsåldern. Teorierna om vad som skedde är många, kanske var det en serie jordbävningar och tsunamis (den tsunami som kom och lärde oss alla det ordet är minsann inte den första i historian) som rubbade grunden för samhällsstrukturen och gjorde dem sårbara. Sen äntrade sjöfolken eller något annat folk deras landområden när de var som allra mest sargade och övertagandet av makten och marken var ett faktum.

Denna ”mörka” tid varade sen i 300 år tills det klassiska Grekland uppstår.

 

Knossos, Gortyn, Festos, Arkeologiska muséet 4 ställen man kan besöka av antikt intresse om man skulle råka befinna sig på Kreta.

https://www.kreta.se/se-och-gora/festos

Om man fortfarande är inne på Kreta så kan man kika på youtube klippet nedan för att få en uppfattning om hur palatsen såg ut under den minoiska perioden.

www.youtube.com/watch?v=4XJd88cTRsU&feature=player_detailpage